Denna sida är under konstruktion
Förr fanns bugande tjänstefolk,tidningspojkar och nattstäderskor på stadshotellet. Portiern skulle känna igen alla gäster vid namn, veta var de kom ifrån, vilken morgontidning de ville hamed mera, med mera. Han skulle också veta var man fick tag p ett par frackbyxor i en hast, ett par förlovningsringar mitt i natten, vilken lägare som botade vad osv,osv. Nattetid kunde man köpa mineralvatten av portiern men ville man ha något starkare fick man vända sig tillstäderskan.(ove säverman, dn.se 14/7 2005)
Fram till mitten av 50 talet fick man inte servera herrar mer än 15 cl sprit och damer 7,5 cl. Det fanns spritspioner ute som var anställda av staten för att kontrollera att gränserna inte överskreds. Han som var spritspion i Kristinehamn kom från Örebro och kallades ”Falköga”.
Då det kom folk för att besöka Lundsbergs skola kunde det sova folk lite överallt, till exempel i uppackningsrummen, på grund av att de var så många. Åke Hallins motto var ”Det finns alltid en säng”
Kamewa som det hete för hade ofta många tillställningar på Stadshotellet. Direktör Persson från Kamewa fick personalen på hotellet inte neka alkohol. Även om gästerna, som i många fall var kineser, inte ville ha alkohol gjorde han tecken åt servitriserna att de skulle servera dem. Vid stängning av spritkassa frågade servitriserna om de ville ha något mera. Sedan gick de och räknade kassa. Efter ett tag kunde direktören komma och be dem servera igen. Och de hade fått order om att de skulle ge direktören det han ville ha även om kassan egentligen hade stängt.
Under 60-talet var det dans på hotellet på måndagar, onsdagar och lördagar,det var då helt fullt med folk i matsalen.
Servicen var annorlunda förr ville hotellgästerna ha ett par nylonstrumpor sade de till portier som såg till att ett par nylonstrumpor införskaffades. Det kunde ofta bli receptionistens uppgift att införskaffa dem.
Hotellet hade även tillgång till ett stall och ett annex. Gästerna kunde bli hämtade antingen med häst och vagn eller med bil. På hotellet fanns det under en längre tid en häst som hette God dag, namnet fick han för att han alltid nickade artigt med huvudet mot gästerna. Ibland kunde vaktmästarna hämta hotell gästerna som långt som i Karlskoga. Med hotellets lastbil kunde de åka ända till Filipstad för att hämta upp resande gäster. God dag dog någon gång under 1960-talet.
På 1960 – talet var det en gäst som var nära att ta livet av sig då han gick ut till garaget till sin bil och använde sig av koldioxid metoden. Jan Borefors som arbetade som vaktmästare på hotellet fick skjutsa upp honom till sjukhuset.
Under 1960 – talet var det väldigt vanligt att man hade konferenser på hotellet, några som var här och konfererade var bland annat Bygg och Transport
1966 kostade ett rum med bad 21.50 och utan bad 18.50.
Lämna ett svar